Hammersmith

Hej alla fina!

Vilken dag! Åkte till Hammersmith med Rebecka, älskar det området förresten... om det inte låg för dumt till för mitt jobb hade jag lätt kunnat bo där!I alla fall, var på jakt efter diverse saker, så som sängkläder och klänning. Klänning kom jag hem med, men det får nog bli en tur till IKEA imorgon. Känns nödvändigt när jag precis flyttat därifrån, kunde väl ha masat mig dit innan jag flyttade?

Idag gick jag för första gången och "storhandlade" i en matbutik. Jag köpte potatis, köttfärs, bacon, tomater, bönor, mjölk... kände mig jättevuxen! Men måste gå och köpa lite mer typ så som kryddor och grädde imorgon.. annars blir det ingen god köttfärssås! Ska göra lunch-lådor imorgon! Om jag hinner... borde försöka komma iväg till banken och skaffa eget konto också. Lånar min pojkväns så länge!

Jag har precis också bestämt mig för att testa ögonfransförlängning! Ska bli otroligt spännande, då jag har funderat på det länge och velat testa, men sn(m)ål-länningen i mig har varit för stor. Men hittade ett bra erbjudande så jag kommer ge det en chans! Längtar!

Fick mitt schema för nästa vecka och jobbar hela fem dagar, känns bra! Denna vecka var det bara 3 vilket inte känns bra för min ekonomi.. men det ska nog bli bra ändå! Vill ju jobba så jag kommer in i det också, det är väldigt svårt att komma ihåg allting när man jobbar med kundtjänst över telefon. Men övning ger färdighet!

Har planerat en liten överraskning åt min fina på fredag också. Så bäst för honom att han kan träffas då!! Vill ju inte avslöja något... men han får en lite försenad födelsedagspresent och det är min tur att skämma bort honom! Hoppas jag inte är för trött bara, jobbar 8-17. Men äsch, det klarar jag nog! Bor ju så nära jobbet nu så kan ju vakna 45 minuter innan jag börjar och ändå hinna i tid!

Slänger in två bilder från mitt rum! Tycker verkligen det är mysigt! Sängen är jätteskön, jag har typ hundra kuddar och man hör stadens brus utanför fönstret. Underbart!

Jag tänkte bara fråga er en sak! Är det något speciellt ni vill att jag ska skriva om? Har ni frågor om något angående hur det är att bo i London? Vad vill ni veta och vad vill ni läsa om? Skriv jättegärna en kommentar!

nytt hem och fnittrig

Jag ligger nu i mitt fina rosa rum, i en skön säng och i ett hem som känns faktiskt väldigt bra! Har inte hunnit snacka så mycket med de andra som bor här ännu, men ändå hunnit uppfatta de som väldigt trevliga!
Det känns som det kan bli bättre här och det är mycket nära till både jobb och stan!

Lyxen är total också när man har fast internet! Så har spenderat kvällen med att titta på Allsång på Skansen, självklart avsnittet då Darin var med! HIHIHI vad fin och bra han är! Fann mig själv sitta och fnittra och hjärtat bultade. Precis som när man var 14. Den mannen är så grym, vet inte vad mer jag kan säga!

Lite tråkigt faktiskt att inte få uppleva en konsert-sommar i Sverige. Brukar ju alltid gå på något i alla fall på sommaren! Men inte i år. Funderar fortfarande på om jag ska försöka ta mig till Sverige nästa år och se Katy Perry om biljetter finns kvar! Jag måste titta lite nogare på det. Inte så att jag inte vill. Klart jag vill se min Katy! Men gäller ju att få ledigt, ha pengarna osv.

Imorgon är jag ledig så ska träffa Rebecka, sedan på torsdag får jag nog bege mig till mitt gamla område som jag precis lämnade, Tottenham Hale för att springa in på IKEA och införskaffa lite svensk mat (ja jag kan inte låta bli) och lite andra nödvändigheter jag kan behöva!

Jag ska verkligen försöka uppdatera mer nu när jag har fast internet! Har varit svårt att få mobil-nätet att fungera som det ska! Så lovar att ladda upp bilder också! Börjar imorgon!

Puss och kram mina vänner!

Ensam i en stor stad

Det är ganska lätt att känna sig ensam i London. Innan man hunnit hitta nya vänner och skaffa sig ett kontaktnät blir det väldigt ensamt. Jag har ju tur att jag har min pojkvän i alla fall, men han kan ju såklart inte spendera varje ledig sekund med mig, och det kräver jag inte heller. Men ibland blir det helt enkelt väldigt ensamt. Igår var första gången jag var riktigt hemsjuk. Jag kände typ "Växjö asså..." men jag är inte förvånad. Den känslan kommer ALLTID efter typ sisådär 3 veckor.. har hänt varje gång jag kommit hit nu!

Ikväll ska jag flytta. Till ett nytt rum, med nya människor. Förhoppningsvis klickar man bättre där än vad man gjort här. Detta huset har fått mig att känna mig ännu mer ensam för jag inte passar in här. Så jag hoppas verkligen det nya blir bättre. Är lite nervös och orolig, men tror det ska gå bra tillslut. Funderar just nu på hur länge jag ska bo där. Jag vill aldrig säga för lång tid till någon för jag vet aldrig vad som händer. Men tills vintern kan jag nog bo där i alla fall... målet är ju fortfarande att hitta något eget. Så därför känner jag att fram tills vintermånaderna hinner jag tjäna ihop pengar och sedan kan man leta bättre. Detta stället jag flyttar till nu är otroligt litet men läget till stan är väldigt bra. Jobbet är också bara 15 minuter bort. Vilket kommer bli skönt istället för mina 2 timmar som jag spenderar varje gång nu..

Jag jobbade första riktiga dagen igår, var riktigt utmattande. Är fortfarande trött. Nu jobbar jag inte innan fredag igen och sedan jobbar jag söndag. Tror detta är ett bra jobb att starta med, får helt enkelt se vart det leder. Men skönt att veta att jag har en inkomst varje vecka nu!

Jag har klarat mig utan rejäl shopping i snart 8 månader så tror jag klarar mig lite till! Fattar ni? JAG har inte shoppat.. på hela detta året! Sinnessjukt. När jag väl sparat ihop en bra summa pengar är det jag som går till Westfield och kör gärnet!

Nu ska jag ta mig en dusch, packa ihop mina saker och bara vänta tills min kille kommer och hjälper mig med sakerna! Håll tummarna för mig att nästa hem blir bättre!

KRAM!

.

Find the right puzzle piece

Hi my sweethearts,

Vilken helg det har varit!!
I fredags jobbade jag, sista dagen på training, så imorgon är det the real deal som gäller!
Igår så skulle jag och min pojkvän gå på visning för ett dubbelrum, men så bestämde sig trafiken att dra åt skogen, så vi kom knappt någon vart. När vi precis kommer på rätt tåg och är någon station ifrån dit vi ska... får jag sms "skriver kontrakt med en annan nu". Jaha. Då blev man glad. Så vi bestämde oss helt enkelt för att åka till Hampstead Heath och bara ta det lugnt. Köpte goda baguetter och låg och tittade på utsikten. Något bättre finns inte, utsikt över London, bredvid sin fina. Så i alla fall, vi låg där ett tag innan vi åkte iväg till en turkisk restaurang och åt mumsigt. Som om inte det låter mysigt nog (ja jag har nog den mysigaste killen ändå) så åkte vi till en pub som låg precis bredvid en kanal. Det var så sjukt fint och rofyllt! Satt och tittade på stjärnorna och bara njöt. Min finis fyller förresten år idag med, och eftersom vi inte kunde träffas idag blev det väl extra mysigt igår helt enkelt.

Idag har också varit fullt upp... jag letar boende så jag storknar. Vill inget annat än H-Ä-R-I-F-R-Å-N så idag fick jag en visning på ett ställe, typ 20 minuter från mitt jobb... åkte dit med Rebecka och ja, det var fint. Det var inte som det första stället jag tittade på (vafan kunde jag inte tagit det för istället) men detta var fint. Läget är fantastiskt. Så nära stan, så nära jobbet, tyvärr en bit bort från min kärlek, men ändå så fint. TRÄGOLV! Det är TRÄGOLV! Ingen jävla heltäckningsmatta. Det ända som jag funderar på är köket som var otrooooooooligt litet. Allt utom sovrummet var i och för sig väldigt litet. Men det fanns badkar! Det är också typ på fjärde vårningen utan hiss... men det är utsikt över Bank, helt underbart!

Och eftersom ingen annan har varit på visning mer än jag... så tror jag nog jag tar telefonen imorgon och slår till! Ska kika lite till IFALL det kommer upp något som är bättre för både mig och min grabb, men detta duger. Det är enbart för mig, men han fick komma och hälsa på ibland, så det var lugnt!
Fick även se ett annat rum med samma ägare, det var faktiskt finare, dessvärre var läget för den riktigt dumt.. så tyvärr. Med mycket tankar i huvudet, så åkte vi tillbaka till Stratford och åt en riktigt hamburgare. Ingen jäkla McDonalds utan en riktigt med en riktigt jäkla biff! SÅ GOTT!
Sedan åkte jag runt halva stan för tbanan gick inte som den skulle och efter många men kom jag "hem". Kallar inte ens detta stället för hem... men, jag flyttar nog imorgon! Så länge jag får hjälp med att frakta mina saker, så blir det nog av! Ska bli kul att bära min väska upp för alla trappor imorgon, hehe..

Men innan någon flytt blir av, måste jag jobba. Jobbar 9-18 imorgon. Ahh, är nervös! Imorgon bara slängs jag dit till ett eget skrivbord, ta hand om både mail och telefon själv.. Snälla låt mig inte fucka upp det!
Är mest rädd att jag kommer typ göra kunden sur för jag inte kommer förstå vad de säger.. Haha shit..
Jobbar förresten för en boknings agentur för er som inte vet. Bokar ut lyxhotell och resor. Blir lagom avundsjuk när man bokar en två veckors all-inclusive till Dubai liksom... men, men... jag tar både samtal och mail på svenska, så ska bli spännande!  Önska mig lycka till!
Men med tanke på att jag just NU bor hundra mil bort borde jag sova nu, för jag ska upp kl 06.. måste åka 07.00, hehe yay. Kommer vara död när jag kraschar i mitt nya rum imorgon.

Hoppas det är bra med er så hörs vi! Pusssssssss

stressen innan lugnet

Mina dagar har blivit någon form av "stressa-sov" form. Jag jobbar, eller rättare sagt går på upplärning. I slutet av denna vecka ska vi vara redo att sätta oss själva på telefonen och svara kunder. Spännande!! Får min första lön på fredag, woho!
Dock sparas alla pengar just nu. Letar boende som en tok. När jag kommer hem efter jobbet är det i princip rakt till datorn och leta boende. Försöker hitta något som är mittemellan mitt jobb och min killes jobb. Gärna en liten lägenhet, men det är lite svårt. Gäller att vara snabb när man hittar något!
Trivs fortfarande inte där jag bor nu och frustrationen varje morgon när jag måste åka 2 timmar innan jag börjar jobba... grrr...
Sorgligt nog har min London-buddie åkt hem också och jag känner mig lite ensam.
Känner att det är tur jag har jobb nu, så jag har något att göra om dagarna!

Det känns som jag håller igång konstant nu. Vill prestera på jobb, vill umgås med min kille, vill flytta, har lite pappersarbete att göra, vill tjäna pengar och shoppa lite granna! Massa, massa... men känner när största pusselbiten, boendet löser sig, då kommer jag bli mer avslappnad. Då har jag inte 200 år till jobbet och har mer tid för det andra. Det känns skönt ändå att så mycket händer! Tycker om att ha fart och fläkt i livet!
Sedan ska livet levas! Det är ett som är säkert!


Detta får tyvärr bara bli en snabb update, för jag måste sova nu! Upp kl 7 igen... älska att bo i Norr och jobba i Söder!!! :)))))
PUSS, så hörs vi snart igen!

så nära drömlivet men ändå långt bort

Jag har officiellt varit min första dag på jobbet i London och jag känner mig så lyckligt lottad.
Även om det fortfarande är en träningsperiod då de ska lära upp oss, så känns det toppen. Otroligt mycket information idag, men känner att det är samma som när jag jobbade sist på call-centre. I början låter allt omöjligt, men det är klart man kommer lära sig!

Efter jag varit där träffade jag min fina pojkvän i Hyde Park, där vi sedan bara låg och tog det lugnt och myste. Skulle kunna spendera varje ledig tid med honom. Och London är fint när det är soligt.
Men det är jääääkligt varmt. Vårt sovrum har blivit en bastu och tunnelbanorna är typ som ugnar. Man dör av värmeslag. Imorgon ska det tydligen bli 30 grader. Kul, hehe.

Nu fattas bara ett eget boende, sedan har jag livet jag vill ha. Då är jag nöjd! Och stolt.
Nu dags att sova dock! Denna bruden har ju jobb nu och tar typ två timmar att åka dit med läget där jag bor nu.. bläää! Så sova bör jag! Godnatt!! Puss

Bra men ändå inte så bra

London är som det alltid är. Ett mysterium. Det är jättebra samtidigt som man vill bara spy på allt och alla.
Men förhoppnings vis kommer jag snart bygga upp livet precis som jag vill. Ha mitt eget boende, med min egen pojk, i en egen lägenhet. Himlans trött på det här med att bo hos någon. Vill ha mitt eget nu och bara sköta mig själv.

Igår föll i alla fall den största pusselbiten på plats. Jag har fått jobb. Jag ska i alla fall tränas i två veckor för att jobba i ett call-centre. Och jag är ta mig fan beslutsam att jag ska ha jobbet och jag kommer ju göra mitt absolut bästa. Och jag kan väl inte se mig själv misslyckas totalt. Om jag gör det finns det inte mycket mer jag kan göra. Så jag ska verkligen jobba hårt nu.
Just nu ligger läget för jävligt, så så fort jag börjar tjäna ska jag leta nytt boende. Vill inte känna mig obekväm i mitt hem, vilket jag gör nu. Bästa stunden är när man sover eller inte är hemma, och så ska det ju inte vara.
Ibland kan kulturer och åldersskillnader ställa till det rejält.

Trivs inte här. Trivs inte med området, trivs inte med hur det ligger med tillgång till transport, klickar inte med personerna som bor här. Jag gör inget annat än ler, är trevlig och sköter mig själv. Men det räcker tydligen inte alltid. Jag har som tur är världens bästa pojkvän som stöttar och det är jag evigt tacksam för.
Faller mer och mer för den mannen varje dag. Tänk att jag också kunde hitta en sådan fin efter så många nitlotter. Att just på den klubben i Camden, som ingen av oss täntke gå till, men som vi ändå gjorde, träffades vi och nu sitter jag här i London och längtar efter inget mer än att fortsätta vår fina resa. Tycker om honom så.

Nu får man väl i alla fall börja fixa sig och ge sig ut. Ska iväg och fixa lite ärenden idag.
Ha det toppen, så hörs vi! Och håll tummarna för mig att jag kommer ifrån detta jäkla ställe snarast.
Puss.

Day 2 in my dream

Ny dag i London. Sov bättre inatt än vad jag gjorde igår. Tycker inte riktigt om att ha en hel dubbelsäng för mig själv, men man vänjer sig nog.. är ju ändå ganska skönt! ;-)

Skulle egentligen på ett möte idag men det blir på måndag istället. Så idag har jag egentligen ingen plan alls... Sitter just nu och söker jobb, så jag gör ju i alla fall "mitt jobb"! Med tanke på hur mycket napp jag fick sist, så tror jag om jag söker X antal så kommer jag nog ha flera mail i inboxen redan i eftermiddag eller på måndag. Ett bakslag igår får inte mig att ge upp! Jag har också bästa killen som försöker hjälpa till också!

Vädret i London är ju.. som London. Aldrig trodde jag att jag skulle sakna Sverige-värmen! Det är inte kallt här, men det är molnigt. Köpte ett par ordentliga skor igår i alla fall. Fick inte plats med några i väskan, så hade inga vattentäta, bra gå-skor med mig. Så miiini-shoppade på Primark. Målet är som jag sa till min kille igår; "Jag börjar på Primark, slutar på Selfridge". Och skorna behöver jag också till den oäääändliga vandringen till busshållplatsen. Jag har ALLTID bott nära bussen här i London, men här... gå i 20 minuter och sedan vänta typ 10 minuter innan bussen kommer. Nja, har blivit lite bortskämd med att ha busshållplatsen typ utanför dörren.

Längtar lite tills imorgon då Alexandra kommer! Det är lite ensamt på morgonen. Ikväll ska i och för sig min kille sova här, och jag har ju träffat honom varje kväll när han slutat jobba.. Men denna tiden på förmiddag/lunch... seeegt! Vill ju prata med någon. Och nu när jag inte har någon att gå och prata med idag blir det ju ännu segare. Jag tror jag åker in till stan lite senare och bara suger upp lite London-atmosfär.
Gud vad jag älskar denna staden. Och det är så skönt att komma hit och veta hur allt fungerar också. Inte som sist jag flyttade och kom till London och visste INGENTING. Nu kan jag ju detta som om jag vore född här! ;-)

Nä nu tar ni för mycket av min tid! Ska gå ut när min mobil är fulladdad så har ca 50% kvar, de 50% ska jag spendera på att söka mer jobb!
Vi hörs pussgurkor.
Mwah .
x

London, I'm home.

Hej kära vänner!

Här ligger jag i min säng i London. Hihi.
Känns toppen. All min ångest som jag hade innan jag åkte är som bortblåst, det är här jag ska vara!
Älskar att sitta på tunnelbanan, höra den härliga brittiskan och vifta med mitt Oyster när jag ska på bussen.
Norr är verkligen helt annorlunda än vad sydöst är. Bor strax utanför Tottenham Hale nu, måste erkänna att jag saknar fina Jubilee-line. Men Victoria får väl gå an den med!

Idag har jag varit på jobbintervju som tyvärr inte ledde någon vart, men har flera på G! Ska bland annat träffa en imorgon som kanske kan ge mig ett jobb. Måste ju få ett jobb snarast, annars blir det att åka hem och det vill jag ju inte!
Det är konstigt hur det kan kännas så rätt. Att vara här, London, min pojkvän, fixa jobb... det känns rätt!
Allt är så fint!

Resan hit gick okej. Lite skum landning bara, men det är sånt man får stå ut med när man flyger med Ryan Air antar jag! ;-)  Men kan ju tipsa er om att aldrig boka Stansted Express online. De jävlarna skickade aldrig min sms-biljett och jag fick köpa en till. Väntar på att få pengar tillbaka för min oanvända biljett. Grr...

Men nu är jag lite trött faktiskt. Skriver mer imorgon! PUSS.

Sista natten

Så var det sista natten. Jag ligger här och vill bara somna samtidigt som jag aldrig vill somna. Jag är trött men ändå inte. Har hållit på att röja hela dagen. Packat, städat, träffat vänner, diskat osv.
Förhoppningsvis är inte väskan för tung. Hade packat jättelite, så vägde det jättemycket. Så nu har jag knappt packat någonting alls och nu väger det precis under gränsen.

Sjuk tanke att jag imorgon ligger i London och ska sova där. Det har rasslat till i min inkorg idag och jag har flera jobb på g. Ett låter väldigt kul, men tyvärr en bit bort. Får överväga. Men vi får helt enkelt se vad som händer!

Jag ska bara sluta ögonen och sova nu. Vill inte analysera för mycket och tänka på vad jag gör imorgon. Då blir jag bara deppig för jag hatar hejdå. Jag hatar in London, jag hatar hejdå. Och imorgon kör pappa mig och sedan blir det hejdå. Tur det finns lite hej som väntar i London också då..

Jag uppdaterar imorgon kväll eller på torsdag!
Puss.

Sista förberedelserna

Har spenderat stor del av dagen att söka jobb. Och ka-ching, redan på torsdag har jag en jobb-intervju! Håller tummarna! Vore skönt dock att få någon mer intervju. Men jag söker för fullt! Man brukar ju få snabba svar när det kommer till jobbsök i London, så förhoppningsvis hör någon mer av sig!

Jag har även skrivit ut lite mer CV:n jag kan dela ut (om det nu skiter sig med den här intervjun). Jag har växlat pengar och smällt i denna underbara värmen. Sitter i typ ingenting och fläkten på fullt och friteras. Mums.

Imorse hände något sjukt. Förlåt nu för lite privat information. Men som sagt är det sjukt varmt och jag bor i en lägenhet som blir varmare än en bastu på sommaren. Så jag sov utan tröja inatt och svettades som en gris. När jag vaknar till så är Lovis bredvid mig och mitt täcke har jag knappt på mig för det är så varmt. Lovis är då min ena katt för de som inte vet. I alla fall, så börjar hon nosa på min bröstvårta. Sedan lyfter hon tassen och klappar lite lätt, inga klor eller så. Seeedan! Tar hon sig ett litet bett... hahaha. Jag kunde inte hjälpa att skratta, men puttade bort henne. Visst att man kan anses som hennes mamma, men lite gränser får vi nog ändå dra!
Hon är knasig den där katten. Men gosig mage, det har hon! Titta bara på fluffet!

Vackra Småland och familj

Vilken fantastisk dag! Även om jag nu ligger här ensam i lägenheten med två katter som småbråkar, har jag verkligen haft en bra dag. I eftermiddag kom bror och familj och hämtade mamma. Massa mys och Elias hade en sångstund för oss! :-) Tårfyllt hejdå.. Vi kanske träffas imorgon kväll igen, men det är inte säkert. Så bättre ett hejdå för mycket än inget alls. Alltid lika jobbigt att säga hejdå till föräldrarna.. kommer nog kvitta hur många gånger jag kommer sitta här och säga hejdå när jag åker tillbaka till London. Jag kommer ALLTID gråta. Gråter inte av sorg utan för jag älskar de så mycket och önskar jag kunde få ha båda bra delarna i livet. Men om man väljer sig att skaffa sig ett liv i London kan man inte välja att ha familjen nära. Tyvärr..

Nåja, efter det kom min fina vän Linnea och vi tittade på film och åt pizza. Blev en tur till stallet där hon brukar vara och sedan ett härligt kvällsdopp på en fin liten badplats! Sjön var helt stilla och det var såå vackert. Då kände jag verkligen att jag kommer alltid tycka Sveriges natur är det vackraste. Oavsett hur vackert det är så går inget upp emot en småländsk sjö och skog. Så underbart <3

Nu är jag dötrött... blivit riktigt seg senaste tiden, hoppas det går över snart. Hoppas med någon av katterna kommer och sover hos mig. Just nu hatar jag att vara ensam. Känner mig typ lika ensam som mina allra första dagar i London. Önskar jag kunde trycka in alla jag känner i hemmet nu..

Ska försöka sova så jag inte tänker på hur ensam jag känner mig.
Godnatt!

Varför bli dryg?

Jag har märkt en sak. Många som flyttar till London verkar få lite storhetsvansinne över sig själva. Lite besserwisser attityden. Jag tänker absolut inte dra alla över en kant. Men OM jag har träffat eller hört svenskar ute på stan, som då bor i London. Många av de verkar vara lite "mh, men du jag vet bättre än dig och jag är bättre än alla i denna stad". Nu har jag ju inte lärt känna någon av de människorna personligen, men jag har ändå träffat vissa svenskar på bussar och gator osv. Jag vet inte varför. Kanske är de annorlunda för de redan kommer från någon storstad i Sverige. (Den patetiska "storstads-folk är ju liiiite bättre än småstadsfolk" finns ju faktiskt.)
En sak jag sett till är att även om jag faller som en fura för det stora livet i London, så glömmer jag aldrig vem jag är, vart jag kommer ifrån och vad jag vill med mitt liv. Jag drömmer faktiskt inte om storstadslivet. Jag vill på något sätt leva ett småstadsliv i en storstad. Jag är döstolt över min bonniga dialekt, jag älskar att gå runt i parker eller i lugna delar. Ärligt talat så hatar jag nästan de överbefolkade delarna av London. På Oxford St får jag seriösa irritationer på att det är så mycket folk. Visst, när jag kom tillbaka hit till Växjö kände jag att "OJ vad lite folk det var!" Men på ett vis är det skönt att inte behöva trängas överallt.

Jag åker inte till London för att bli framgångsrik och skapa vääärsta karriären. Klart att man vill lyckas. Men det är inte mitt mål just nu. Även om jag skrev att jag vill jobba, så är det ändå inte för karriärens skull utan för att jag vill utvecklas och växa. Jag vill bli mig själv gånger tre. Jag vill inte bli någon jag inte är.

Jag är stolt över att flytta till London. Men varför ska man gå runt och skryta om det till tusen? Klart att jag bloggar och pratar om det nu för det är en stor del i mitt liv. Men jag kommer aldrig någonsin glömma vart mina rötter är, min uppväxt och vad jag vill i mitt liv. Jag ska alltid bara vara mig själv. Att trycka ner någon med onödigt skryt eller övertygelse om att man kan och vet bättre än andra... nej. Ge en hjälpande hand med en vänlig stämma, så tror jag man kommer långt i livet! Så alla som frågar mig om något om London, förvänta er ett vänligt svar, för jag vill enbart ge ärliga svar, vara hjälpsam och aldrig att jag skulle tänka mig att titta ner på någon för att de inte vet.

Här kommer SMÅSTADSsvensken, hell yeah!

jag ska bli en jobbnarkoman

Jag fortsätter med mina sena nattinlägg. Har precis skickat in lite CV:n till olika företag. Skulle verkligen vilja ha något av de jobben! Vore himla kul. Men jag ska inte vara kräsen nu. Det första jobbet jag får som känns acceptabelt tar jag. Måste ju tjäna in pengar annars blir det raka vägen tillbaka till Sverige. Och jag är riktigt sugen på att jobba. Jag vill jobba typ hela tiden. Vill bara tjäna cash, cash, cash och jobba och känna att jag klarar det!

Jag börjar faktiskt bli lite exalterad nu. Så kul det ska bli ändå!
Och ibland känner jag bara fan vad ball jag är. Att jag gör detta. Jag kunde bli en av de som blev kvar. En av de som festar varje helg på samma klubb, som går på Storgatan två-tre gånger i veckan och köper samma kläder som resten av staden. En som bara är nöjd med det bekväma, fina livet i Växjö. Men det vill jag inte. Jag tror jag behöver bli ordentligt mycket äldre innan jag kan känna att jag vill slå mig till ro i Växjö. Även om jag kanske inte stannar i London i all evighet, så kommer jag nog vilja jobba något år i Växjö om jag kommer tillbaka. Innan jag ger mig av till någon annan stad.
Men nu är Växjö inte det jag vill ha. Jag har blivit lite kär i staden bara för att jag är ju ändå hemma här. Men just svennelivet. Det skrämmer mig lite. Svenskar, vi är lite speciella alltså. Och jag känner mig inte riktigt bekväm med svenskheten just nu. Jag vill ha något annat.
Ska bli spännande och se vart denna vägen leder! Antingen en återvändsgränd eller en lååång väg. Vi får se! :-)

Nu dags att sova! Vill inte sova bort hela dagen! Imorgon åker mamma till min andra bror så jag blir helt ensam... usch det känns lite jobbigt faktiskt. Annars brukar jag inte ha något emot att vara ensam hemma. Men just nu... men det var ju planerat sedan länge att mamma skulle iväg och jag skulle ju egentligen redan varit i London för länge sedan, men så blev det ju inte heller. Pappa och hans fru kommer i alla fall och kör mig till stationen på onsdag. Så jag inte behöver vara helt ensam.. känns bra!

night inspiration

Vad är bättre än att scrolla på Tumblr och få inspiration eller bara titta på fina/roliga bilder?!

Om ni vill kika på min Tumblr länkar jag den här!

http://imma90sbitch.tumblr.com/

nattårar och tankar

Ibland undrar jag om jag är rädd för att bli vuxen. Jag vet att jag redan är en ganska mogen person, men ändå just att börja klassa mig själv som vuxen. Det skrämmer mig. Jag vill ju fortsätta vara mamma och pappas flicka. Ska jag verkligen börja på helt egen hand nu? Och i ett nytt land dessutom?
Jag vill ju krama mamma godnatt varje kväll, pussa på mina katter och lägga mig i mitt egna, tysta rum och glo på Youtube. Nu är det slut och jag kommer varken ha mamma eller katter att kramas med. Tur att jag har pojkvän alltså. Och världens bästa London-buddie. Annars hade jag nog bangat nu.

Jag tänker ändå på hur mitt liv har utvecklats sig. Hur jag var en superblyg liten tjej som inte ens vågade titta på läraren i skolan. Till att nu prata med främlingar i ett helt annat land och på helt egen hand. Jag tänker också på alla fina minnen jag har och hur jag verkligen tagit vara på mina tonårsår. Jag hade inte önskat mig en annan uppväxt. Jag är glad att jag inte började festa tidigt. Jag är glad att jag inte hängde med ytliga brats. Jag är glad att jag hittade lycka i musik och hur mycket jag har sett och upplevt under min uppväxt. Jag är så himla glad för det. Jag ångrar verkligen ingenting. Allting är menat. Och att nu ska jag till London - igen. Vilket antagligen också är meant to be. Och om det inte är det, så är det menat att jag ska lyckas i Sverige i stället.

Men nu tycker ni säkert att det låter som att jag inte vill flytta. Men det vill jag. Jag vill till London så himla gärna. Men flyttnervositeten är på högsta nivå nu. Jag försöker tänka på hur himla exalterad jag var innan jag åkte hem från London, över att snart komma tillbaka dit och börja på riktigt.
Och även om jag bara vill att det blir onsdag nu... så vill jag samtidigt att tiden bara stannar nu. Jag har så mycket fin kvalitetstid med människor jag tycker om så egentligen skulle jag kunna leva resten av livet såhär. Och jag kommer sakna allt det väldigt mycket. Men jag hoppas att folk kanske kommer och hälsar på och att jag kan tjäna ihop så att jag kan komma hem på någon weekend eller så. I värsta fall är jag hemma till jul (förhoppningsvis, går inte med på något annat!!)

Ett annat problem är att jag nyligen börjat käka piller som kan ha en bieffekt, hormonförändringar.
Och ja tjena. Det tror jag bannemig att jag har. Det är väl klart värst nu i början. Men herregud vad jag gråter. Det är som varje kväll eller så fort jag tänker på att jag inte kommer stanna kvar här, kommer tårarna. Jag är egentligen inte ledsen. Jag känner liksom ingen sorg i hjärtat, men ändå forsar det. Det är som att någon öppnar kranen och jag gråter. Oj, se där... bara jag skriver om det börjar det igen. Så nu sitter jag här med krokodiltårar på kinderna. Hoppas mina hormoner hittar tillbaka snart. Såhär kan jag ju inte ha det!

Bara tanken på att jag på onsdag när jag lämnar mitt hem, kommer vara helt ensam. Lilla mamma åker iväg på söndag och efter det är jag själv med katterna tills jag åker. Kommer ju dö när jag tar på mig skorna och ser mina katter stå och titta, medans jag sätter nyckeln i låset och går. Hejdå.
Jag känner att det är himla tur att någon möter mig på andra sidan havet. Annars hade jag känt mig ensammare än någonsin.
Jag kommer ta var dag som den kommer. Inte planera något i framtiden. Ta det lugnt och njuta. Jag ska inte göra något jag inte tycker känns helt 100 och jag ska verkligen göra allt för att lyckas nu.
Trots dessa tårar så känns det som att det som att det äntligen är min tur. Det är min tur att lyckas med någonting.

Redo för riktig sommar

Sååå skönt det ska bli att komma bort från regnet ändå! London verkar ju stråla som solen den själv. Det blir minsann klänningar i resväskan denna gång! Hört att det är 23-27 grader varje dag. Woho!
Mamma hittade idag en special skriven bok om mig som jag fick när jag var 4 år. Handlade om mig och en kompis som åkte upp till månen som var ledsen. Han grät hela tiden och därför regnade sommaren bort... ajdå. Kanske ska jag ge mig upp till månen igen och kolla läget?

Om en vecka somnar jag i mitt nya hem. Sökte jobb idag. Ska söka mer imorgon. Ahh.. Hoppas jag får ett bra jobb. Vill ju vara kräsen samtidigt som jag bara vill ta första bästa. Men målet är ju en lång anställning. Orkar inte med mer kort tids jobb. Hittills i mitt liv har alla mina heltidsjobb enbart varit jobb för enbart ett par månader. Så att ha ett lite längre nu hade känts skönt!

Jag tänkte att om jag lyckas ladda ner något bra redigeringsprogram, kanske jag kan försöka filma lite och visa er. Men min dator är ju lika rolig som en mördarsnigel och Windows Movie Maker har totalcrashat så jag kan inte längre göra videos. Annars hade jag helt klart klippt ihop lite från min senaste tid i London.
London är ju så härligt så det går ju knappt att uppleva på något annat sätt än att vara där själv. Men jag ska försöka fota lite mer denna gång och blogga oftare. Jag kommer ha internet nu som förhoppningsvis inte är segt som attan. Så då blir det ju garanterat mer inlägg! :-)

Nu är klockan mitt i natten och jag vill få lite skönhetssömn. Känner att imorgon måste jag ta tag i mig själv igen och fixa ögonbryn, raka benen och bli lite snygg. Man blir lite lat ibland. Och jag ska ärligt talat säga att min lilla Sverige-semester har varit en lång "orkar inte ens bry mig om hur jag ser ut". Det var väl veckan som min kille var här som jag fixade mig lite extra. Tänkte han tycker väl inte det är kul om jag går som en sopsäck hela tiden. Jag hade i alla fall inte gillat det. Så nu dags att drömma söta drömmar.
Vi hörs imorgon! PUSSSSS

jag vill leva någon annan stand men jag vill dö i norden

Nästa vecka flyttar jag. Jag flyttar. Jag tar min resväska och beger mig till London med ingen som helst aning om när jag kommer tillbaka till Sverige. Permanent? För ett år? Kommer jag vara trött redan till jul?

Jag vet inte. Men ändå känns det. Det är pirrigt. Jag har inget att backa upp mig på. Ingen skola som sist jag åkte. Nu är det alltså dags att ge sig ut och testa sina vingar. Kanske kommer jag aldrig mer bo i Sverige utan istället kommer jag hit för att hälsa på familj och vänner? Kanske sitter jag som en gammal skruttig tant i ett hus någonstand i England? Vem vet? Fast nä, om det är något jag vet är att jag vill någon gång i livet få uppleva det svenska livet igen. Någon gång.
Jag kommer i alla fall ta var dag som den kommer och inte planera något och bygga upp förväntningar. Om det skiter sig så gör det.

Jag är dock nervös för en saker. Matlagning (jag lyckades ju ta sönder en kastrull när jag gjorde stuvade makaroner för inte så länge sedan). Jag vill absolut inte tappa den svenska maten och jag vill absolut inte bli en take away-nörd som bara äter take away och friterad färdig mat varje dag. Jag är rädd att det ska vara svårt att komma in i rutiner.

Och så sitter jag också, som jag gjort varje gång nu. Hur ska jag på riktigt klara mig utan min familj och vänner och mina fina katter? Jag älskar ju alla så och vill på ett vis bara stanna och ha massa kvalitetstid med dom livet ut. Men mina drömmar är ju någon annanstans. Jag vet ju att jag klarar det, men det är alltid svårt i början. Inget känns bättre än bekvämligheten du har hemma i din födelsestad. Umgås med de du tycker om och som också tycker om dig. Det är väl tur att jag inte kommer vara helt ensam i London.. för åka ensam dit är inget jag vill göra om. Kommer ihåg mina första dagar när jag åkte för att studera.. har aldrig känt mig så ensam i hela mitt liv. London kan verkligen få en människa att känna sig liten, innan man lärt känna staden och träffa människor som gör staden bättre.

Men som sagt. Nu är jag "kvinna" som Liam sa till mig och jag flyttar hemifrån. Tack för en fin uppväxt. Nu är det dags att börja lära mig själv på riktigt.

Vi hörs! Puss.