söndag 29 september 2013

29 september 2013

Efter en natt ute i London och en lång sovmorgon, åkte jag och Alexandra till Greenwich. Tror Greenwich Park är mitt nya favoritställe. Det roliga var att så fort jag kom innanför grindarna kom alla minnen tillbaka. Flashbacks! 2005 var jag i England med skolan och då var vi i Greenwich Park. På Twitter har jag bilden jag tog på London 2005, som bakgrundsbild. Och nu stod jag där igen. 7 år senare, med hemmet bara 20 minuter bort. För 7 år sedan stod en 12 årig Linda och tittade på London och hade ingen aning om vad som väntade i livet. Nu stod jag där och kände mig så himla lycklig. Stå och titta ut över hela London och veta att detta är nu mitt hem. Jag har tagit mig hit helt på egen hand. Jag har lämnat mitt fosterland för ett annat land. Jag trivs så himla bra i London och jag är så himla stolt över mig själv! Jag tror det dröjer ett tag innan jag blir svensk invånare igen.

lördag 28 september 2013

Living in London

Tänkte berätta lite hur jag bor och hur det är att bo i London. Jag bor i sydöstra delen, i närheten av ett ställe som heter Charlton. I stort sett kan man säga att det ligger i utkanten av Greenwich. Som jag har lärt mig uttalas "grennich". Varje dag känner jag mig glad över att jag bor där jag bor, för när jag åker med bussen, åker man ner för en brant backe och har utsikt över London och alla skyskrapor. Otroligt fint! Jag bor ca 45 minuter från city, vilket klassas som nära. London är uppdelat i zoner och jag bor precis mellan zon 2 och 3. Huset jag bor i är ganska klassiskt engelskt. Inte så stort, ganska trångt. Ingen högre standard. Tyckte inte mitt hem i Sverige var så superfint, men det är otroligt lyxigt! ;)

Bussarna är för det mesta dubbeldäckare. Och ja, det är roligt att sitta på ovanvåningen och längst fram! ;-) Det finns flera olika tågsystem. Underground och Overground. Jag åker underground, men ska någon dag sätta mig på underground bara för att. I underground går tåget, som ni säkert fattar, under jorden, så man ser ingenting mer än svart och stationerna. Overground går logiskt nog över marken, så man kan se lite!
Det gäller att vara ganska bestämd när man åker i "tuben". Folk har väldigt bråttom och allt går väldigt fort. Ställ dig absolut inte på vänster sida i rulltrappan, om du inte vill bli nedtrampad.

Även ute på gatan går det väldigt fort. Men, om någon knuffar till dig, eller om du råkar knuffa till någon, var säker på att denna någon kommer säga "Sorry". Jag har redan blivit "sorry-skadad". I lördags gick jag NÄSTAN in i en person, men vi nuddade inte ens varandra och båda utbrast "I am so sorry!". Då kände jag mig inte svensk haha..
Men människorna här är överlag väldigt trevliga. Nästan samtliga män låter alltid kvinnor gå före på bussen och tågen. De är inte heller blyga för att prata. Tre stycken har på mindre än en vecka börjat flirta och ragga mitt ute på gatan. Sådant är man inte direkt van vid, haha! Britter gillar även svenskar. Så fort man säger att man är från Sverige har man fått ett "poäng".

Men livet i London är fint. London är en väldigt fin stad och man hittar alltid något nytt. Det bästa är att bara gå. Gå och se vart du hamnar. Och ha en karta med dig! ;-)

Lite bilder på rummet.

28 september 2013

Fattar inte vad som är fel, publicerade ett inlägg för någon dag sen om hur jag bor osv, men står fortfarande att den laddas upp.. försöker med det inlägget senare igen.

Just nu sitter jag i rummet, tänkte jag kunde skriva lite innan jag går ut. Ska åka till Canary Wharf och titta på skyskrapor. Haha, låter nog värre än vad det är. Sedan ska jag nog vara lite kulturell och gå på museum. De flesta museum är gratis här, så det är bra!
Ikväll blir det en utekväll, börjar väl på en pub så får vi se vart det bär av.

Igår efter skolan åkte jag till Chatham, bara 40 minuter från centrum. Så i princip lika långt från centrum som jag bor. Var några tvillingar aka. Jedward som var där och skulle spela. Jag hade inte sett dom på över ett år och Edward har jag inte pratat med på snart TVÅ ÅR(!!!). Så jag tänkte jag kunde åka dit och se vad som hände. Tänkte först inte gå på konserten, men det slutade med att jag gick ändå. Träffade tyvärr inte dom, men är inte särskilt bitter för det. Har ju faktiskt lång tid här i London, så någon gång innan jag åker hem borde jag väl kunna träffa dom någonstans! Var  i alla fall kul att se dom! De har utvecklats en hel del! :-) Känns inte som att det är två år sedan man åkte runt och det var helt hypat. Men ändå kändes det jättekonstigt att se dom. Men ja, nästa gång satsar jag på att säga hej! Vore roligt! Bästa var att jag åkte gratis tåg dit haha! "Spärrarna" i Chatham var öppna så behövde inte dra kortet för att betala!
Och på vägen hem stannade tåget i Charlton och jag kom precis lagom till en buss som tog mig hem  på 5 minuter! Smidigt!

Slänger in lite bilder så hörs vi! Försöker publicera inlägget om hur det är att bo här igen, så får vi hoppas det kommer upp! Puss!

söndag 22 september 2013

The O2 and North Greenwich

I fredags välde det in folk på North Greenwich station. Om jag inte fattat fel, så tror jag Rod Stewart spelade i O2 arena. Eftersom jag inte kände mig så glad och sugen på att gå hem. Gick jag mest och strosade. Det var en underbart fin kväll. Här är lite bilder.

22 september 2013

Hej!!
Ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen. Haft en del att göra senaste dagarna. Några långa dagar i skolan, lite äventyr i London osv. I fredags pratade jag återigen med skolan angående min rumskamrat. Vi bestämde nästan att jag ska flytta. Men vi skulle vänta tills imorgon. För som jag sagt förut, min värd är helt toppen. Jag har inte jättelångt till skolan och jag trivs superbra.  I fredags kväll tog jag även saken i egna händer och pratade med hon jag bor med. Sa exakt hur jag kände och tyckte. Berättade även om mina eventuella planer att flytta. Vi beslutade att om vi i alla fall kan prata lite mer med varandra så vore det bra. Jag tycker inte jag har märkt någon förändring. Så därför orkar jag snart inte lägga mer energi på det.

Igår var det en runda till pubben inplanerad. Eftersom det tar ett tag att åka till centrum, så bestämde jag mig för att åka till Stratford. Där finns ett stort shoppingcenter. Bara två tunnelbanestationer från mig. Åkte dit, handlade det jag behövde. Åkte hem. Eller ja, försökte åka hem. Jag kom till rätt tunnelbanestation, men när jag skulle åka bussen.. då blev det galet. Jag åkte rätt buss, men den var på "diversion". Alltså att den körde en omväg och inte kunde stanna på vissa hållplatser. Så jag åkte och åkte..och åkte. Visste inte vart jag skulle av. Vart jag skulle hamna.. ingenting. Min mobil var döende. Tillslut hade jag åkt över en timme, så bestämde mig att kliva av. Mitt ute i något ställe jag aldrig sett eller hört talas om. Jag ringde min värd. Hon hade ingen aning. Jag frågade en busschaufför som förklarade. Jag behövde bara gå över till hållplatsen på andra sidan och åka därifrån. Tillslut kom en buss och jag var tydligen bara 4 hållplatser från min egen.. så jag kom hem efter flera timmar. Så pubben fick flyttas fram en stund så jag skulle hinna. Men förresten, på tal om busschaufför. I fredags kände jag mig lite deppig och ville knappt sätta mig på bussen hem. Men jag kliver på och i högtalarna ropar busschauffören något om att "nu är det fredag och  denna buss ska ge en härlig resa genom sydöstra Londo. Släng upp fötterna på sätena om ni vill det." Så himla skön. Då blev jag lite gladare.

Men i alla fall! Igår var det pubben som gällde. Jag och Alexandra, en svensk tjej, vi går i samma klass, skulle mötas upp i Waterloo. Nu var det hennes tur att gå vilse. Så jag väntade. När hon kom gick vi till tuben, sätter oss och åker. Pratar på och märker precis när vi börjar åka igen att vi skulle av på den stationen. Så vi kliver av på nästa för att vända. Där åker vi upp med hissen till utgången för att komma till rätt linje. Inser då att vi skulle ju bara gått till andra sidan perrongen så hade vi ju varit rätt. Så vi åker ner och tillslut kommer vi fram till rätt station. Väl där går vi till en gata som sägs ha många pubbar. Detta var i Soho området. Det fanns två pubbar på den gatan och båda var fulla. Vi går vidare. Tänker gå över vägen och väntar, precis som alla andra. När vi stått ett tag och inser att ingen går över vägen fattar vi att vi står vid en busshållplats och inte vid ett övergångställe. Som ni märker var vi väldigt borta, haha. Tillslut hittar vi en pub som vi kommer in på. Beställer en drink (otroligt billigt!) Senare möter vi två skottska killar som vi börjar snacka med. Slutade med att vi fyra gick runt till olika barer och slutar på en nattklubb. Otroligt trevligt! Så klockan 05.00 imorse kom vi hem. Alexandra sov här.

Vi hade planerat att käka brunch idag. Hade hittat ett ställe som verkar jättebra. Vi åker dit och ser...kö. För att komma in. Hehe. Vi gav upp. Slutade med att vi köpte belgiska våfflor och milkshake. Har märkt att London har ont om bänkar förresten. I Sverige har vi ju tusan bänkar överallt!

Nåja. Nu är jag hemma. Sörjer att jag inte stannade på Tesco eller Sainsbury och köpte något snacks att tugga på. Men ska nog snart kila ner och se om det finns middag. Ibland är middagen inte klar innan 21!

Ska lägga upp bilder på mitt rum i nästa inlägg och förklara lite hur jag bor.
Puss!!

onsdag 18 september 2013

18 september 2013

Jag känner mig tom. Jag insåg att det jag vill är att bara få en kram och att jag kan vakna upp en morgon (helst imorgon) och allt känns bra igen. Har inte fått en kram på en vecka, minst. Gosade lite med katten här i alla fall.

Har aldrig känt mig så dum, elak och förnedrad någonsin. Ni fattar inte hur det är att sitta i ett rum tillsammans med en människa som inte pratar med en på nästan 12 timmar. Jag hade skämts, jag hade tagit tag i världens sjukaste samtalsämne bara för att säga något. Men här är det tyst, tyst och tyst. Jag har också börjat hålla tyst nu för jag vet inte ens vad jag ska göra.

Att inte trivas med min rumskamrat var det sista problemet jag tänkte på innan jag flög hit. Jag trodde alla som åker hit i nio månader hade lite glädje och var beredda på att ha roligt, men tydligen inte... Pratade med skolan idag och tyvärr så är det ju inte jag som är "problemet" och om jag vill få ändring på det så är det jag som flyttar. Då flyttar jag också längre från stan och även till en ny familj och vem vet om det är en lika bra familj? Jag är så himla ledsen. Om jag varit rik hade jag skaffat mig en egen lägenhet. Eller om man kunnat få tillbaka pengarna på nytt och åkt hit senare. Ärligt så är det exakt så jag känner. Har ständigt en klump i magen. Hur kan  en annan människa vara sådan när man vet att vi ska bo tillsammans i nio månader? Det är liksom inget elakt hon sagt eller så, men just hela grejen att inte prata. Någonstans eller någongång.

Jag ska sova nu,  då är det ju i alla fall tur att det är tyst. Ska visa hur jag bor (just nu) imorgon, lite bilder och sådär.

Kram och hej

måndag 16 september 2013

16 september 2013

I London har de himla smart godis. De har t.ex. "Mars mix". Ni  vet Mars, fast de är små bollar. Typ som Maltesers. Himla smidigt ju! Nåja. Idag var den skummaste dagen i mitt liv. Vädermässigt i alla fall. Vaknade vid 9, solen sken. Vid 13 när vi åkte in mot stan sken solen, hur varmt som helst, så ställde man sig i skuggan.... svinkallt!! När vi precis kommer fram till the tube, aka tunnelbanan, började det regna. 20 min senare inne vid Waterloo var det uppehåll och ganska fint väder. Eftersom jag inte började innan halv 4 så gick jag en runda. Jag tycker om att bara gå och titta och i alla fall försöka hitta lite i stora staden. Nu tror jag faktiskt jag hittar från Waterloo ända till Buckingham Palace. Kanske till och med hela vägen till Piccadilly och Oxford Street om jag tänker efter. Tackar för mitt urgrymma lokalsinne! I alla fall, jag gick förbi London Eye, över till Big Ben. På två sekunder öser regnet ner. Alltså det blir på riktigt storm. Jag som dagen till ära invigde mina nya ballerinaskor, ångrade mig just då. Mitt paraply vändes ut och in. Jag fick hålla fast i det för att komma framåt i den sjuka vind. (Jag som är så liten och lätt hade nog lätt kunnat lyfta och flyga iväg haha). Efter ca 5 minuters storm och typ monsunregn kom solen fram igen. Fick hoppa över vattenpölarna när jag fortsatte lära mig hitta. Tillslut hamnade jag igen på Trafalgar. Står snällt och väntar på att gå över gatan och SPLASH så kommer en bil och kör rakt i en vattenpöl och jag blir blöt. Andra gången på en vecka nu, kom igen!! Tog mig i alla fall vidare och över Embankment och sedan fick jag nog av vädret och gick till skolan. Endast två lektioner.

Har i uppgift att föreläsa om min hemstad. Så alla i Växjö får jättegärna ta bilder på typ allt och skicka. Man skulle försöka att undvika Googlebilder, och det är lite svårt för mig att åka hem och fota! ;) har inte heller min hårddisk med bilder med mig...

Börjar 10.20 imorgon till 13.15. Mitt liv mellan lördag-onsdag är ganska smärtfritt måste jag säga! ;) Tur det för har redan märkt att jag inte är pluggmänniskan. Har inte saknat att sätta mig i skolbänken, men eftersom det är i London känns det ganska lugnt! ;)

söndag 15 september 2013

15 september 2013

Fortsätter utforska London. Idag tog jag mig till Buckingham Palaceoch Green Park. Det var riktigt fint. Sedan fortsatte jag gå utan riktning eller någon aning pm vart jag skulle. Hamnade på Trafalgar square.   Var storbildsskärm på ett triathlon som pågick i London, så satte mig och tittade på det en stund. Sedan virrade jag bort mig lite, men gick genom Chinatown och hamnade på någon tunnelbanestation som jag tog till Waterloo, sedan vidare till London bridge, men det regnade så mycket att jag inte orkade leta upp själva bron.