torsdag 25 september 2014

Homecoming

Nu blir det inget bloggande på några dar tror jag, då jag åker till Sverige imorgon bitti!
Vi hörs!


söndag 21 september 2014

Det läskiga med att åka till Sverige

Jag är på ett vis lite rädd för att åka till Sverige. Det är alltid sådan kontrast att komma dit och man påminns om sitt "gamla" liv och det känns alltid som när man kommer dit har tiden stått stilla och allt är precis som det alltid varit. Det känns liksom läskigt, tänk om jag skulle bli så hemma-kär så jag känner att jag inte alls ska vara i London? Jag känner ju inte alls så just nu, men det väcks alltid tankar och känslor när man åker till Sverige igen.

Men jag känner mig så säker på att jag vill ha en framtid här (i alla fall ett tag fram över) och jag känner också, när jag har min fina pojkvän här. Man vet ju aldrig vad som händer i framtiden såklart, men just nu känns det som att han är the one och då vill jag verkligen inte flytta till ett annat land. Jag har också ett fast jobb nu och även om det alltid är bökigt ett tag i början. Så känns det som att så länge jag håller ut, så kommer allt bli bra här! Det är sådan jäkla skillnad på livet nu och livet jag hade innan. Då bodde jag hos värdfamilj och fick lagat mat varje dag. Jag hade massa fritid och inga måsten. Nu är allt i mina egna händer och det är upp till mig om jag klarar mig här i denna staden. Jag har bestämt mig att när jag kommer hem från Sverige igen så ska jag ta tag i sparandet och spara mer än vad jag gjort nu. Jag har varit tvungen att köpa lite nya saker, sängkläder, höstkläder osv. Men nu har jag ändå så att jag klarar mig, så nu ska jag minsann spara och kunna uppgradera boende osv.

Nåja, nog funderat. Det ska ändå bli jättekul att komma till Sverige. Så himla roligt att träffa nära och kära igen. Och det finns vissa saker jag vill göra innan jag åker tillbaka:


  • Baka chokladbollar (Mitt kök här är ganska vidrigt, så spenderar inte mer tid än nödvändigt där)
  • Äta tacos 
  • Dricka mängder av gott kranvatten
  • Andas en miljon mer andetag än vanligt, för att luften är så frääääsch!



Jag ler ändå!

Miracle Sponge

Hur ska jag kunna somna ikväll? Jag och killen lyckades somna i nästan två timmar innan. Och jag ska upp klockan 6.30 imorgon. Lär gå bra...

På tal om ingenting! Igår skrev jag ju att jag köpt den omtalade make up-applikatorn från Real Technique. Och... JA! Den ÄR så bra som alla säger. Min foundation har nog aldrig varit så jämn och det har aldrig varit så lätt att komma åt runt näsan och ögonen utan att få för mycket produkt där.
I LOVE IT! Kostade runt £5 så antagligen 60 kr i Sverige. Vet inte riktigt vart den kan säljas, Åhlens eller Kicks kanske???? Men ja, så himla bra!



Nu är jag bara lite nojig att jag inte kan köpa min favorit CC-cream i Sverige ifall de tar ifrån mig den i säkerhetskontrollen på flyget. Jag ÄÄLSKAR Lumene's CC-Cream men det märket finns ju inte här! Och jag vill också köpa lite från Isadora. Som inte heller finns här. Märkligt, finns määäääängder av massa bra smink här, men ändå vill jag ha de som finns i Sverige, haha. Nåja, jag får väl chansa och hoppas på att de släpper igenom den! Har jag tur kanske det finns på tax freen i Danmark? Är ju onödigt att shoppa i Gatwick, då jag ändå vill ha med mig det jag köpt tillbaka sen igen?! Duh.

Modemissar i London

Igår när jag var ute både i Westfield och i kanten av Oxford St och även satt på flera bussar, så fundera jag på hur otroligt mycket ..speciella.. människor det finns. Och även om jag skrev för någon dag sedan att jag typ blivit en sådan som skiter i hur jag går ut.. så finns det ändå vissa saker jag aldrig skulle göra, ha på mig osv. 

Jag ska lista några av de "modemissar" jag sett. Detta är ju såklart min åsikt och hur jag tycker, säger inte att det måste vara fel. Men i min värld känns det lite.."fel".

  • Det är såå många tjejer här som har tre nyanser för mörk foundation kombinerat med en otroligt slarvig "brittisk" tofs. Den brittiska frillan är en EXTREMT slarvig "knut" på huvudet ELLER halva håret är uppsatt i en extremt slarvig "knut" medan allt annat hänger ned. Jag har sett denna kombinationen allt för ofta.
  • För kort kjol. Herregud tjejer, ni behöver inte visa hela härligheten för att vara "snygga". Så många tubkjolar som knappt täcker.
  • Ögonbryn. Hjälp mig. Senaste tiden har jag sett sååå många med tatuerade ögonbryn. Och jag måste vara ärlig, jag tycker det ser jätteskumt ut. Det är min smak, vet att många tatuerar för de själva inte har några ögonbryn. Så det är ju bra att det kan hjälpa så, men ja... nej. De jag sett senaste har inte sett bra ut.
  • Byxor eller tights som har hål, ni vet såna remsor eller vad man ska säga? Det är SÅ många som har sådana tights som verkar ha tagit några storlekar för små, för "fettet" liksom... hänger ut mellan remsorna! Asså kom igen?! Överlag tycker jag sådana tights är fula oavsett om något hänger ut eller inte.
Det finns så många stilar här så jag skulle kunna fortsätta för alltid. Men lite många är lite väl mycket "trash". Och ja.. man vill typ bara fråga "känner du dig classy eller trashy in that?" I mean, de kanske känner sig snygga, men bara för att man känner sig snygg måste ju inte det betyda that you're classy.

Well... Jag håller mig till "normal-trash" och går ut i mjukisbyxor och chill-tröja. Om jag inte går ut med det, försöker jag alltid tänka igenom min outfit någorlunda. Eller kör basic med jeans och enkel top.

lördag 20 september 2014

Saturday

Idag när jag vaknade kom jag på att det är bara idag som jag hinner fixa lite saker innan Sverige. Som typ köpa en väska jag kan ha som handbagage?! Kan ju knappast åka med en liten, liten handväska. Så jag valde först att åka till Westfield i White City. Har spenderat för mycket tid på Westfield i mitt älskade, underbara Stratford. I alla fall, kände jag för lite omväxling och åkte dit. Lyckan var gjord när Katy Perry's collection på Claire's nu var på SALE! Oh my gosh. Jag ville köpa allt. Men nej, jag köpte bara en ring som jag tittat på tusen gånger men aldrig köpt. Så är så glad att jag fick den för 2.50 nu!!

Och jag köpte även en såååå omtalad produkt som jag har hört sååååå mycket bra om. Real Tecnique's miracle sponge. En make up-svamp som används för foundations osv. Är sååå taggad på att testa den imorgon! Vill nästan sminka om mig nu bara för att, men jag känner mig faktiskt snygg idag, så jag vill inte förstöra det redan! ;-)

Efter jag varit på Westfield och inte hittat någon billig och bra väska. Tänkte jag okej, det får väl fan bli Primark då. De har ju ändå billigt och någon halv snygg väska måste dom ju ha. Jag vet att de har små resväskor där men jag kommer inte ihåg vilka mått handbagagen får vara på mina flyg, så jag valde att inte riskera att köpa en resväska som sedan inte är tillåten. Så jag köpte istället en större handväska. Tänkte att det får ändå plats det jag behöver där i. Jag har ju ändå kläder i Sverige om det krisar och jag behöver inte sååå mycket för 4-5 dagar.

Men alltså HELVETE vad jag HATAR folk på Primark. Alltså no respect what so ever! Tre brudar som pratar något språk jag inte fattar helt plötsligt ser att det hänger galjer precis där kön är så de helt plötsligt "OHH GALJER!! SHIT VAD BRA DET MÅSTE VI HA" och efter att ha stått och tittat på dom i år så bara ställer de ner sakerna och tar sin plats i kön. Eller ja, tränger in sig i halva kön. Jag kände bara "Nej, alltså nä, jag orkar inte. Jag brukar inte bry mig, men idag bryr jag mig fan. Så jag gick helt enkelt före dom utan ett ord. Fattar inte vad folk tänker med. Och alltså alla idioter som PLÖTSLIGT stannar eller vänder om i butiken, eller ja ens på Oxford ST. Dårar. Vill slå er med väskan. Det är ingen söndagspromenad om de tror det.

Grr... jag hittade i alla fall en OK väska som får duga för nu och nu är jag hemma och ska bara chillaaaaa.... Imorgon ska jag träffa min snutt. Sedan lär vi nog inte ses på typ TRE VECKOR! Oh my god, mitt hjärta kommer gå sönder av saknad. Jag som hatar redan nu att vi bara kan ses en gång i veckan pga jobb och avstånd. För efter jag varit i Sverige, samma dag som jag kommer hem hit igen så åker han iväg i typ en vecka. Buhuuu...

Jag vill typ bara att det blir nyår så jag kan börja leta efter något nytt boende mer norrut så vi kan ses oftare, eller om vi hittar något tillsammans. This sucks verkligen. Men det är skönt för båda har förståelse, men så tråkigt bara när man tycker om varandra men inte kan ses så mycket som man vill.

Jag tänkte skriva två inlägg till snart. Jag har fått lite sjuka tankar och ideér i huvudet, så hehe..

Håll utkik! OCH! Här är ÄNTLIGEN min nya hårfärg! Hihi. Jag är såååå nöjd. Det är dessvärre bara en toning så den lär väl förändras lite. Men jag är jättenöjd. Fortfarande ljus och ganska naturlig, bara inte så blond som innan!







fredag 19 september 2014

I HAVE ALREADY...

Istället för att fylla på min bucketlist, tänkte jag kolla vad jag redan har gjort...


och mycket, mycket mer...















Vad ska jag göra med mitt liv?

Sitte här och tittar på Idol och även läser gamla blogginlägg. 2012 skrev jag att jag hade ålderskris för att jag skulle fylla 19. Nu, snart två år senare och jag ska fylla 21 är jag inte mer än överlycklig för att bli äldre. Jag skulle gärna vilja fylla typ 25-26 eller något.

Jag vet inte, när jag är 25 kommer jag säkert önska att jag var 21 igen. Men jag känner lite typ... alla pratar om hur man festar och gör massa galenheter under detta och antagligen några år till. Men alltså... jag känner mina 9 månader, särskilt mina 3 första månader här var så galna så att jag är fortfarande lite.. omskakad. Haha. Alltså jag körde och levde livet så jävla hårt så jag nu känner mig typ som jag levde 3 år på tre månader och nu bara vill jag bara ha det bra praktiskt och stabilt. Jag är inte alls pepp på att go wild, festa och åka runt som en tok längre. Jag trivs bättre med att typ ta en promenad i parken, vara hemma och titta på film och typ käka något gott. Jag har varit ute max 6 gånger i år. SEX. Jag har knappt vart lite lullig. Jag kan inte ens minnas då jag hade en kväll då jag sket i allt.

Det värsta med inlägget jag läser när jag skulle fylla 19, är att jag skrev "Vad  fan ska jag göra med mitt liv?" och än idag, snart 21 år gammal så sitter jag istället i London och fått en eller två pusselbitar på plats, men ändå känner jag "vad fan ska jag göra med mitt liv?"

Det är inte lätt alltså.

Jag får helt enkelt fortsätta söka och se vad som händer i mitt liv. Men känns skönt att ha kommit en bit på vägen, för som det känns nu så har jag två bitar på plats. Kärlek och vart jag vill bo. I alla fall vart jag vill bo just nu.

To be continued...

DARIN

Denna man, åh så bra han är. Mina fangirls-feelings för honom kan komma från ingenstans. Och nu kom de igen.
Och jag svimmar lite hur snygg han är här. Två år sedan, herre vad tiden går. 


TIHIHI Hehehh agdnlsg.



torsdag 18 september 2014

förvandlad till en ghetto-london-tjej

Jag blir så himla trött på mig själv. Jag har förvandlats till det jag absolut inte ville bli. Ett jäkla tråk som går i mjukiskläder och är osminkad varje dag. Det är sååå sällan jag orkar fixa mig för det känns typ ovärt? Varför ska jag fixa mig liksom? Jag tycker om att göra mig fin när jag ska träffa min kille, men annars.. varför ens bry mig om hur jag ser ut? Blir typ besviken på mig själv för att jag bara inte orkar. Det är inte så att jag känner mig ful, men jag känner mig knappast mycket snyggare med smink och uppklädd heller. Det är liksom shit the same. Typ.

Och även om allt inte handlar om utseende så blir jag typ ändå irriterad på att världen idag ändå är uppbyggd på att se så jävla bra ut. Det är så ytligt. Varför fan ska jag sminka mig för att världen säger så? Men sedan känner jag också att jag minns den tiden jag brydde mig jättemycket och det var inte för att jag var ytlig, utan för att jag kände mig bra och jag kände mig livligare. Nu känner jag mig verkligen som en död fisk. Jag orkar inte vakna en halvtimme tidigare på morgonen för att sminka mig. Jag sover hellre den halvtimmen, klär på mig något och går till jobbet. Jag orkar inte fixa håret, sminka mig osv. Jag minns inte när jag sedan stylade mitt hår ordentligt. Jag tvättar och fönar det och tar hand om det med produkter, men att sedan styla det så det ligger fint också... nej, det orkar jag inte. Jag är bara så himla rädd att jag blir för grå och tråkig. Det är min mardröm. Jag minns när jag titta på alla make-over program och jag sa att jag ska aldrig bli så trist att jag inte ens orkar bry mig lite. För jag VILL bry mig. Det har inget med att göra hur världen säger att man ska vara. Utan det är för att jag har ändå ett intresse av smink osv, och jag vet att jag kan känna mig mycket piggare om jag faktiskt tar hand om mig själv. Inte bara hälsomässigt utan även hur jag ser ut. Men nu, ja orkar verkligen inte. Det är typ I couldn't care less alltså.

Jag är mer van att se mig själv osminkad idag än med smink. Det är sjukt! De som känner mig vet att jag nästan jämt brukade ha smink. Men alltså visst, om jag är ledig och jag ska gå ut, då i princip tvingar jag mig att sminka mig och fixa till mig lite. Men det är sjukt, jag måste verkligen tänka "ska jag verkligen? Orkar inte bry mig egentligen..." Men så sminkar jag mig. Jag älskar att sminka mig och testa olika saker. Men det är som att London ibland bara suger musten ur mig och jag orkar inte bry mig. Jag är över London-ytligheten, jag hade den extremt mina första månader. Nu är det typ som att whatever, så många andra går ändå i mjukisbraller och osminkade, så varför kan inte jag?

Det är typ som en gnista i mig har slocknat. Och jag saknar den gnistan. Jag hoppas den kommer snart igen. Den kommer och går lite som den vill. Jag hoppas mitt lilla Sverige-break får fart i mig igen.

No idea vad jag ville med detta inlägg, men kände väl bara att skriva det. För jag är fanimig trött på mig själv. Jag ser bara en seg jävla tjej i spegeln. Säger inte att jag ser en ful tjej. Men jag ser en seg tjej.

Anledningen till att jag inte ens givit er en bild på min nya hårfärg, är för att jag har inte ORKAT fixa mig what so ever. Ni får det den dagen jag orkar och känner att jag fastnar på bild. Jag har tappat selfie-förmågan.

20.36

Idag efter jobbet valde jag att promenera hem. Tar 12 minuter med ett tåg från jobbet, men när jag promenera tog det 1 timme och 12 minuter. Men var skönt att gå hem faktiskt! I London kan man gå hur långt som helst utan att bli dötrött.

Det är särskilt härligt när man går vid vattnet! Jag skulle verkligen aldrig kunna bo i en stad där det inte finns någon form av vatten, sjö, flod, hav.. jag måste ha någonting!

Nu längtar jag mest till fredag nästa vecka, då jag flyger till Sverige! Har hamnat i ett "jag orkar inte"-period. Så behöver nog lite avbryt i vardagen.

Undrar bara hur jäkla trött man kommer vara den dagen?! Jobbar till 17 dagen innan jag åker, måste gå upp vid 02.00 för att komma i tid till flygplatsen där flyger lyfter 06.30. Kommer nog vara pigg! :-)

Ska bli kul att träffa alla igen!

Nu ska jag passa på att sova när jag kan, även om klockan är 20.30, så är jag trött och vill sova ut!




onsdag 17 september 2014

when i get to warwick avenue, meet me by the entrance of the tube

Idag var jag ledig och spenderade förmiddagen med att bara gotta mig i sängen och titta på gårdagens Idol. Sedan gav jag mig ut och köpte en toning till håret. Min utväxt var brutal och jag kände att från här kan det bara bli bättre. Så jag köpte en några nyanser mörkare så att utväxten inte är så brutal. När mitt hår växt ännu mera ska jag gå till frisören och få det gjort ordentligt och då blir det nog ljust igen. Jag trivs väldigt bra i ljust hår!

Ni får se en bild imorgon när jag (förhoppningsvis) orkat sminka mig lite. Börjar 8.00 så brukar aldrig orka sminka mig knappt.

Nåja, efter det funderade jag på vad jag mer skulle göra utav dagen och bestämde mig för att åka till Little Venice i Warwick Avenue. Tog mig en lång promenad ända till Kensington Gardens. Älskar att bara gå Londons gator utan en aning om vart jag är och bara följa sin instinkt tills man tillslut kommer till något ställe man känner igen. Jag har ju ändå vågat utforska enormt mycket av London. Tror ingen var bättre än att åka buss och utforska nya ställen än jag och Alexandra!

Jag mötte senare upp en kollega från jobbet och vi tog en promenad och fika! Väldigt trevligt! :-)

Drog mig sedan hem, bytte hårfärg och skypade med mamma. Nu tittar jag på kvällens avsnitt av Idol innan jag ska sova! 8-17 imorgon!









tisdag 16 september 2014

Restlessness

Det jobbiga med mig är att jag är så himla rastlös. Jag klarar inte att göra ingenting och inte heller att vänta. Just nu t.ex. jag har ingen aning om hur min framtid är och jag vet inte vad nästa stora grej är. Och det är väl typ det värsta. Jag vet inte hur länge jag kommer jobba där jag jobbar, jag vet inte hur länge jag bor i London. Jag vet inte vad jag vill göra näst. Det är väl skönt på ett vis att bara leva och låta tiden går. Men sedan är jag sådan att jag tycker nästan att livet slösas som jag bara går och ingenting mäktigt händer. Nu har det varit så mycket senaste året så att nu på ett vis slå sig ner och jobba och bara tjäna ihop pengar.

Jag är på ett vis så jävla trött på London. Jag är trött på verkligen allt, bussar, tåg, mycket folk, skitigt och smutsigt. Men så är det ändå världens absolut bästa stad och jag vill aldrig härifrån. Även om jag hatar det så älskar jag alla bussar, tåg och allt folk.

Jag kräver en sak och mitt nästa hem ska ha 100% svensk standard. Inga jäkla krackelationer i huset, inget sunk, det ska vara rent, fräscht och fint. Det får väl vara mitt nästa mål.


måndag 15 september 2014

Vem vare som rösta?!

Igår sa min kille (tro det eller ej) att han kanske kunde tänka sig att bo i Sverige i framtiden. Senare samma kväll blir ett främlingsfientligt rasistparti det tredje största.

Jag tänker följande: Jag skulle aldrig låta en av de bästa jag vet flytta till Sverige och stå ut med all bullshit som han kommer få stå ut med. Smygrasism. Jag vet att folk kommer tycka han är en "jävla invandrare". För 13% av svenska folket röstade ju så. Och ja, du kanske inte helt säkert är rasist bara för du rösta på SD. De kanske har någon annan punkt som gjorde att folk röstade. Men jag förstår inte hur något annat kan väga upp så mycket så att man ändå väljer att rösta på ett parti som i största delen av sin marknadsföring pratat om invandrare och hur muslimer är största hotet osv. Om de så erbjudit gratis mensskydd, taco-garanti varje fredag och högre löner till samtliga. Så hade jag ALDRIG röstat på ett parti som har den invandringspolitiken som de har. Aldrig någonsin. 

Så ja, jag hade inte velat att min pojkvän skulle bo i ett land där han inte är välkommen. 

Men, sen ändå tänker jag. Klart som fan han skulle flytta dit om han ville. (Okej, jag har en vilja också, och jag vill gärna inte bo i Sverige, i alla fall inte som jag känner nu). Men klart att om han vill flytta dit så SKA han få flytta dit om han vill. Ingen jävel ska få ställa sig och säga att "Du är inte välkommen här för du är inte blond och blåögd och du heter inte heller -sson i efternamn". 
Ingen ska få säga till honom att för din religion och det land du kommer ifrån ska du inte få vara här och smutsa ner våran kultur. Ingen. 

Så då känner jag. Om man flyr för sitt liv, då är man inte välkommen till Sverige. Om du blir kär i en svensk, då är du inte heller välkommen till Sverige. Är folk ens välkomna att hälsa på? Eller ska vi skaffa murar så inte en jäkel kommer in i landet? Eller vad är grejen? 

Nu är ju detta väldigt avlägset att jag och min kille skulle flytta till Sverige. Men vi pratade lite framtid igår och bara skummade om ämnet vart man vill bo i framtiden. Ska jag då inte få vara med den jag tycker så mycket om, bara för att han är från ett annat land. Bara för att jag inte hittade någon Prins Charmig i Sverige, ska jag då inte få möjligheten att ha ett liv med honom i Sverige då? 

Men jag känner bara att, nä fy fan. Jag är glad att jag själv inte bor i Sverige längre och att jag är invandrare i ett annat land, där ingen tittar på mig och dömer mig. Folk blir glada när de får veta vart man kommer ifrån. Man känner sig som en i mängden. Ingen regering sitter och ger mig onda ögat för att jag kommit till deras land. (Okej visst det finns ett patetiskt parti i detta land också, men det är ändå inte som lilla landet lagom). 

Och en sak till. De som rösta på SD är ju fega som tusan för ingen står ju för det. Har inte sett EN enda bild, status, uppdatering online där det står "Nu har jag röstat på SD!" Så jag säger som Skogsturken "Vem vare? Säg vem det fucking var?!"

söndag 14 september 2014

Sunny Sunday

Vilken mysig dag jag har haft! Känner mig helt uppfylld av kärlek. Jag och min underbara åkte till Richmond, utkanten av London, som var såååå fint! Vill typ bo där och slå sig ner och bara sitta och titta på utsikten för alltid. Vi har inte hunnits träffats så mycket på sistone så var så skönt att ha en hel dag med bara kvalitets tid och bara prata och ha det härligt.

Richmond ligger typ 45 minuter från mig, med EN tbanelinje, så var lite drygt dock. Men så värt det.
När jag väl kom hem så har jag nu börjat titta lite på valvaken.

Jag tycker följande:

1. Jag är så glad att Reinfeldt avgår och vi får ett regeringsskifte.
2. Jag är så förbannad på att SD fick sådan framgång. Vad i helvete Sverige?
3. Detta är ett jäkligt fucked up val.


För att fira detta bokar jag ju självklart flyg för att åka till detta underbara land... nåja. Så mycket kan väl inte hända på två veckor?
Åker tidigt, tidigt på fredag morgon om två veckor och åker hem onsdagen veckan efter. Ska bli så kul att hälsa på alla igen! Hihi!!


Nu ska jag fortsätta titta på valvakan och sedan sova, då jag jobbar 8.00 imorgon!

Puss på er, fortsätt kämpa emot rasismen!










Vidriga äckliga kryp.

Ikväll är det jag som sover med lampan TÄND! Det mest vidriga har hänt och jag är så äcklad och vill egentligen bara flytta härifrån NU.

Vet inte om jag skrev något om det innan? Tror inte det.

I alla fall förra helgen tror jag det var.. så öppnar jag garderoben och en jävla skalbagge/kryp kryper fort som fan på insidan varav jag i panik slänger igen dörren. Dagen efter öppnar jag igen, DEN KRYPER DÄR IGEN! Sedan några dagar senare ska jag öppna min andra, mindre garderob...Vem är där? Johodå. En jävla skalbagge, är det samma? Denna gången lyckas jag inte smälla dörren av panik utan har dörren öppen så jag ser tydligare hur den ser ut denna gång. Lång, smal, brun, spröt..jääävligt snabb!

Nåja, jag var tvungen att gå och hann tyvärr inte fånga den, trots att jag äntligen samlat mod.
Sedan har jag inte sett den eller någon... tills... idag när jag var i köket och la tvätt i tvättmaskinen. Vänder mig om och vem ser jag inte på sidan av kylskåpet om inte... johooo, EN TILL! Är det samma nu också??!

Sedan har jag sett att något legat på mitt golv som jag inte vetat vad det var. Har väl tänkt att det är något jag tappat, men har inte (vet inte varför) brytt mig om att städa upp det innan idag. Och... ikväll såg jag också en liten, liiiten filur krypa på garderobsdörren. Jag tänkte att det var någon liten bananfluga, så jag viftade med handen så den skulle flyga så jag kunde ta ihjäl den. Men, nej... den flyger inte utan kryper fort som fan till insidan av garderoben... den kommer sedan fram igen och jag tar fram rengörningsmedel och sprutar ihjäl den. Ah, skönt tänkte jag... TILLS DET KOMMER EN TILL!

Jag börjar då googla och till min FASA inser jag att det är tyska kackerlackor. Får i princip panik. Och inser sedan att den där karamellfärgade grejen på golvet... VAR EN JÄVLA KAPSEL FÖR KACKERLACKOR! Och de nyfödda är ca 3 mm vilket stämmer precis på den jag spraya ihjäl. Och bilderna ser precis ut som den jag såg i mitt rum.. Vet ju att de är mer aktiva när det är mörkt och natt, så därför sover jag med lampan tänd i natt. Jag smsade snabbt min landlord och sa att jag misstänker kackerlackor och han ska anmäla det snart så någon får komma och titta! Jag tänker absolut inte bo i ett rum där det är kackerlackor. Jag är ändå inte förvånad. Det är inte ett sunkhål, men det är inte hög standard på huset här. Och vissa är ganska duktiga på att inte städa och diska osv efter sig... så jag är verkligen inte förvånad. Men så himla vidrigt och jag hoppas de kan sanera inifrån och ut. Himla glad att jag bara sa att jag ska bo i detta stället i 6 månader. Redan gått nästan två, bara 4 kvar. Det bästa är att om jag absolut vill flytta, så går det. Glad att jag lyckats hitta en seriös och vänlig landlord.

Nu ska jag försöka sova med lampan tänd, för min kille kommer hit imorgon. Ska tvinga honom att öppna garderoben och se vad som gömmer sig där inne. Jag vågar inte öppna mer. Saknar min plattång som är där inne... men... ja...hoppas jag inte blir uppäten inatt!

Godnatt.....

BLÄÄÄ

torsdag 11 september 2014

maybe you were fireproof

Förlåt att jag inte har skrivit på ett tag!

Varit lite upptagen med att jobba helt enkelt och inte orkat skriva när jag kommit hem. I tisdags jobbade jag kväll och igår jobbade jag mitt första 3-11 shift. Väldigt långt och segt att jobba så sent på kvällen. Man är dessutom helt själv också. Men det gick bra!

Ikväll jobbade jag också, och imorgon kväll med.. så man blir lite seg. Det är väldigt lugnt på jobbet, men man blir ändå lite seg.

Sen sist så har jag åkt en sjukt hög karusell. Första gången i mitt liv. Var typ hemskt blandat med underbart. Jag har också bestämt mig för att snart åka till Sverige och hälsa på. Behöver lite kram-laddning. Kramas allt för lite i denna stad. Min kille hinner inte ge mig tillräckligt många kramar just nu, så är ju lite tråkigt. Så antingen sista veckan i September eller första veckan i Oktober kommer jag nog åka till Sverige. Måste bara hitta flyg och tåg med.

Jag har även under senaste tre dagarna blivit dökär i One Direction's nya låt, hehe. De blir ju bara bättre och bättre hela tiden! (Ja fortfarande udda att de är i samma ålder som mig, hallå liksom, vart är min världskarriär?)

Nu ska jag starta mig ett nytt Spotify-konto, då mitt svenska bara tokvägrar ändra land till UK och SEK till GBP. Irriterande... men jaja!

Vi hörs, pussipussss!













måndag 8 september 2014

Ett år.

Åttonde september 2013. Datumet då mitt liv för alltid förändrades. Jag tog mina resväskor och flyttade till London. Det har gått  ett år idag. Ett helt jäkla år. Hur är det ens möjligt?
Och hur mycket har jag inte hunnit med detta år? Och hur mycket har inte förändrats under detta år? Och hur mycket har inte jag förändrats?

För att sammanfatta det kort. Jag åkte nervös och panikslagen, efter 4 dagar ville jag åka hem. Jag träffade underbara Alexandra och det kändes bättre. Sedan vet jag inte vad vi gjorde, men det gick väl lite utför. Vi gick ut, och publivet var väl ett faktum. Har aldrig varit ute och vimlat så mycket som jag gjorde då. Nu, 9 månader senare är jag inte ens sugen på alkohol, någonsin. En drink räcker för mig, det är väldigt sällan jag drar på nu. Men i alla fall. Jag var kär också där i början, riktigt ordentligt. Men man ska ju inte vara för kär, för då får man ju hjärtat slängt på marken. Så med ett brustet hjärta blev det mer och mer utekvällar. Jag färgade håret blått också. Jag träffade sedan en annan, men det var inte heller rätt. Med blandade känslor åkte jag hem för att fira jul. Farfar hade gått bort under tiden jag varit iväg och brorsbarn hade växt och vänner hade flyttat o massa hade hänt. Men ändå kändes det som om ingenting hade hänt när jag kom hem. Som om tiden i Sverige hade stått still.

Fick ett jävla pissbesked från äckliga EF dagen då jag skulle ha 20 års fest, att de jävlarna ljugit för mig om pengar och jag fick helt plötsligt ifrågasätta om jag ens kunde åka tillbaka till London. Men tack vare underbara föräldrar gick det och jag lovar att jag en dag ska gottgöra er. Jag hade en underbar jul och ett patetiskt annan-dagsjul firande och ett spiknyktert nyår. Redan där hade jag fått mina gränser för att dricka.

Jag åkte tillbaka till London med nya tag och tänkte "2014! I år ska minsann saker och ting hända och det ska gå bra!!". Jag var helt inställd på att absolut inga killar på ett bra tag. Jag hade fått nog med att vara deppig. Jag och Alexandra gick ut nyktra och tog det väldigt lugnt. Så en kväll när jag till och med sagt att "Ikväll är det bara dans, ingen av oss ska ens titta efter någon kille! (det är svårt att låta bli när det ändå finns så många snyggingar i denna stan och britter är ju kända för sin snygghet och dialekt hehehe). Så på dansgolvet där så ser jag en snygg kille. Fan då. Och ja, han ser ju tydligen mig också och stoppar mig i trappen, varav Alexandra drar iväg mig då hon tror det är ett äckel som följt efter oss tidigare. Denna snygga killen ville tydligen inte ge upp och kommer fram till mig och jaha pang bom krasch, vi gick på dejt och se här nu sitter jag 9 månader senare och (skulle vart illa om jag skrev precis fött barn) är tillsammans med denna kille. Och han har vart i Sverige och vi har åkt London runt på massa äventyr och ja. Det var det med det "inga killar ikväll". Bra dock att både han och jag sagt att "Jag var absolut inte ute efter att hitta någon vid den tiden".. Men, så kan det gå!
Så nu vet ni hur vi träffades.. himla romantiskt, eller hur?

Jaja, jag blev kär igen och levde på det. Men skolan blev ju värre och jag hamna typ i bråk med dom då jag absolut ville flytta men de vägra hjälpa mig. När jag höjt rösten ett antal gånger fick jag det jag ville och allt löste sig. Jag och Alexandra blev roommates och vi chillade väl lite för mycket. Tränade gjorde vi också. Och varje gång vi försökte oss på en utgång hamnade vi på McDonalds och kände att "nä, vi har blivit för tråkiga för det här". Till slut tog skolan äntligen slut och jag åkte till Sverige igen och hälsa på. Skulle egentligen bara blivit 3 veckor, men blev 1,5 månad. Men det var skönt.

Med hjälp av min kille så hittade vi boende och i mitten av juli åkte jag tillbaka till London.
Väldigt förrvirrat, allt var så annorlunda när man inte pluggade. Jag sökte jobb efter jobb och till slut fick jag napp och fick börja där jag jobbar idag. Boendet var inte så bra och det var allt för långt bort. Så jag fick också börja leta efter något nytt och hittade en skokartong i kristid och tog den bara för att. Det är nära till mitt jobb och det fick duga. Jag trivs sisådär här, men det går an och jag planerar på att när jag sparat ihop tillräckligt så flyttar jag till något bättre.

Så nu, sitter jag här ett år senare. Tusen erfarenheter rikare. Lite ytligare än tidigare (London har sina effekter), lite mer utåtriktad än tidigare och femtio gånger självständigare än innan. Jag är också mer självsäker då jag nu har kommit in i engelskan ordentligt. Minns första veckorna hur himla dålig man kände sig. Nu föredrar jag nästan engelska än svenska!

Mitt hår har även växt. Som ni ser från bilden nedan.

Just nu är det enda frågetecknet, vad händer här näst? Vad ska jag göra? Vad är planen med mitt liv? Jag är här nu, men where do I go from here?

Ett år. Ett år som förändrat allt. För alltid.

söndag 7 september 2014

Snällhets-filter på internet?

Igårkväll reagerade jag på en sak. Jag såg en video på Youtube, minnet sviker dock för jag kommer inte exakt ihåg vilken video det var. Men i alla fall, i videon såg man inte personen som filma, man hörde bara rösten och videon handlade inte om personen alls.

Av någon anledning scrollade jag igenom kommentarer. Och det är ju hemskt hur människor beter sig. I en video som har INGENTING att göra med själva personen som filmar, så var 95% av kommentarer hur dum och irriterande röst människan hade. 

Jag kände då bara. Det kvittar om man lägger upp en video på en bajskorv och skriver hur vidrig och äcklig den är, så kommer folk ändå "åh vilken äcklig människa som håller i kameran" eller "det går inte att lyssna på detta rösten är hemsk".

Det jag reagera på också var att just rösten, något som man absolut inte väljer själv var det som folk hacka på. 

Det är ÄCKLIGT hur mycket negativitet och kränkande det finns på internet. Klaga på ALLT. Så fort man lägger upp något, bild eller video så ska det klagas och kränkas. 

Det har alltid funnits idioter, men jag kommer ändå ihåg när jag fick börja använda internet, jag vet inte hur gammal jag var, men det var väl runt 2002-3 kanske. Så det är ändå 10 år då kanske.. Visst, jag var mycket yngre och kanske inte reagerade så mycket på det då. Men jag kan inte minnas att det var så mycket elakheter. Näthat har spridit sig som pesten. Jag fattar inte hur folk har värdighet att ens skriva en anonym kommentar, och även om de inte är anonyma, vart försvinner det mänskliga vettet som säger "Men du, skriv inte det... människan kanske blir ledsen." 

Jag skulle aldrig och har aldrig i hela mitt liv skrivit en elak kommentar till någon. Det är inte så svårt att inte göra det heller. 

Och det är inte så svårt att inte vara dömande heller. Jag är VÄLDIGT öppen för olika och jag vill alltid ge alla en chans innan jag ens skulle få tanken "gud vad ful röst den människan hade" eller "ehm, sminka dig lite bättre" osv...  Om man sedan sumpar den chansen, så tänker jag ändå inte elaka saker om människan. Why would I?

Denna negativitet och elakheter på internet är sinnesjuk och skäms på oss människor att så många av oss är sådana dårar. 

Kan vi inte sätta ett filter på internet, typ som på Instagram så alla bara är glada, positiva och framför allt SNÄLLA? 

Tack för mig. 

My favourites, part 3.

Del tre av mina produkter jag använder just nu! (den kom tydligen inte upp innan ser jag nu!)

1. En Baby oil från Natusan. Använde den innan för att bl.a. ta bort vattenfast smink, nu använder jag ju dock inte mascara längre, så det behövs inte! Så använder väl mest för att smörja in benen osv! 

2. En nagel och handkräm från Creightons. Händerna blir mjuka som bara den och luktar som du doppat dom i godis!

3. En ansiktskräm från Creighthons som ska ge din hy en "photo ready" look. Tycker faktiskt den är bra, då huden blir återfuktande och matt på samma gång. Luktar lika gott som handkrämen!

4. Nivea Cleanser and Toner. Använder den för att ta bort smink och göra rent ansiktet! Funkar bra! Huden känns väldigt fräsch efter du har använt denna.

5. Denna är jag inte jättenöjd med än så länge. Det är en anti-spot cream från ASDA. Asda är en engelsk kedja, typ som City Gross.. tror jag ska försöka hitta en bättre sådan här! Hade en jättebra förra året som jag omöjligt hittar nu! Buhu.

6. Ett klassiskt svenskt lipsyl, ni har väl själva koll på att de är bra!

7. Ett sminkborttagnings medel som är oljefritt, från Simple. Var tvungen att skaffa detta när jag förlängde fransarna, då du inte får ha någon olje produkt vid fransarna. Kostar dessutom bara runt 2-3 pund och funkar jättebra!

8. Dermavicy's nattkräm. Den är också helt okej.. har haft krämer innan som gjort mirakel på huden, denna funkar bra, men ger inget superresultat!