Today I woke up and felt just unhappy. I didn't want to get up from bed and basically just felt sad. I use to shape up kind of quickly but today was just bleh... but at 12.30 I finally managed to go down and eat breakfast. Then the day just kept getting worse. I cut my finger on my umbrella, don't ask me how, but yeah.. then it was time for school. And everyday I ask myself why I decied to start school again because I really don't enjoy studying. And today wasn't much more fun. Only two days left then it's weekend...again. Don't really understand where the time is going though... well. After school I decided to take a bus to my tubestation, instead of actually taking the tube. I think the bus took over an hour, haha.. the tube takes maybe 15 minutes. Anyway, I felt that I needed to be by myself and think. Cuz obviously I don't feel like I have that space at home because of some reasons... when I waited for the bus and felt that "finally I can just listen to some music and relax".. some random guy came up to me and asked the weirdest and probably the rudest question someone ever asked me. I litterly wanted to slap him. But yeah, the bus came like a savior and I went home. Spent some time talking to my host and she's really the best. I'm so happy I've been placed with her. Feels like I can talk about anything with her. Well, I felt today that I really, really miss my home, family and friends in Sweden. And I've missed them the whole time but today it really hurted. All I really wanted after school was to go home to my warm, cozy flat in Växjö, cuddle up in the couch and eat some proper food. (Potatoes and meat made in a Swedish way). Then just sleep in my own bed with my own pillow, my own blanket.. I guess I'll sleep for days when I come back over Christmas, just because I've missed my bed haha.. Well, I'll be strong. I've been strong before in my life so I think I can take this. I hate to admit that I'm weak and depressed sometimes but after all I'm just human so I guess it's just normal to be a bit sad when you moved thousands miles away from home and family.
Now I just lying in bed and thinking a bit about tomorrow. My biggest inspiration and a huge rolemodel to me are basically 10 minutes from my school tomorrow. And I could basically die just to catch a glimpse of her. It's Katy Perry. Her music are very special to me and use to help me through hard times. Like today. Listen to Firework and I'm soon the happy Linda again! :-) but unfortunately I havnt got tickets to the show but I don't know if I should go and just see if I possibly can see her. Would really, really make me happy, even if it maybe sounds silly. I just want to see her, that's a dream. So yeah... I think I'll go there tomorrow. If I don't blog more after tomorrow I've probably met her and died of happiness haha!
Time for me to sleep soon. Start 8.45 and after that I have almost 2 hours break. Oh school, you're sooo good at making timetables..heh. ok, goodnight!
------------------------------------------------------------------------------------
Idag vaknade jag och kände mig inte så glad... jag ville inte gå upp ur sängen och kände mig allmänt ledsen. Jag brukar skärpa mig snabbt, men idag var det bara deppigt. Halv ett gick jag i alla fall och åt frukost. Sen blev dagen bara sämre.. jag skadade fingret på paraplyet, hur det nu gick till... sen var det dags för skolan. Varje dag frågar jag mig själv varför jag går i skolan när jag hatar att plugga. Och idag var inte mycket roligare. Men bara två dagar kvar, sedan är det helg igen! Förstår inte hur tiden kan gå så fort! Nåja, efter skolan bestämde jag mig för att ta en buss till min tunnelbanestation. Bussen tog väl typ 1 timme minst, tåget tar 15 min.. men kände att jag bara ville åka ett tag och ha lite egen tid och tänka. Jag känner inte att jag kan göra det hemma, så länge jag inte är ensam i rummet. Har ju en irriterande varelse där inne.. Men när jag väntade på bussen så kom plötsligt en snubbe fram och frågade den mest sjuka frågan jag någonsin hört. Som tur är kom bussen precis, så jag hoppade på den och ville mest bara ge honom en käftsmäll. Väl hemma satt jag och prata med värden. Hon är verkligen bäst, känns som vi kan prata om vad som helst. Men det som störde mig mest idag var att jag började längta hem. Riktigt ordentligt så det sved. Brukar inte låta mig deppa, men idag kunde jag inte skärpa mig. Men är ju trots allt bara människa.
Nu ligger jag och funderar lite på imorgon. Det är nämligen så att Katy Perry kommer finnas ca 10 minuter från min skola imorgon. Och jag vill sååååå gärna bara försöka få en liten skymt av henne. Hade verkligen gjort mig glad!
Men nu måste jag sova.. börjar 8.45 imorgon, sedan har jag två timmars rast... skolan är ju såå bra på att göra scheman.., ok godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar