Då är det exakt en månad kvar, sedan går jag till sängs i min egen säng i Sverige igen. Himla skum känsla. Har redan pratat om den stunden man går till varsin gate, säger hejdå och sätter sig ensam på flyget hem.
"Vi ska ju till nästan samma land i alla fall", som jag sa till Alexandra, haha. Jag flyger ju till Danmark innan jag kommer till Sverige. Kommer bli tufft. Även om London kallar innan sommaren är borta. Just nu går det inte toppen med jobb, men jag är ingen förlorare. Jag vill kicka igång livet nu och tänker inte ge upp så länge jag kan gå på mina ben.
Tiden här i London i år har flygt iväg och jag tycker det var nyss jag var hemma. Där för har jag inte drabbats av den extrema hemlängtan. Så som förra året, efter någon månad var jag så hemsjuk så jag nästan grät mig till sömns ibland. Nu känns det dock som att jag skulle kunna stanna några månader till. Men jag längtar ju såklart efter familjen så ska bli skönt. Längtar ihjäl mig efter Zoo-apor. Jag har nog aldrig varit så sugen i hela mitt liv. Jag vill också ha potatissallad, vanligt kött, KOKT potatis, saker som inte är friterat och kranvatten som inte smakar klorin.Att gå runt i hemmet utan att känna heltäckningsmatta under fötterna, eller frysa ihjäl för att elementet inte är på. Även att kunna koppla upp mig till ett bra Wifi, det är en härlig känsla.
Nåja, jag har en seg kväll ikväll. Har "påsklov" till tisdag nu, så får se vad man ska hitta på.
Tror dock jag ska glo på film eller sova nu. Är ju så himla rolig nu för tiden! ;)
Puss, ses snart i Sverige!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar