lördag 2 augusti 2014

låt mig vara "gammal och tråkig"

Jag saknar min familj väldigt mycket just nu. Vill bara kunna åka och hälsa på folk och ta en fika, men nu är det ju en hel flygresa och lite till...  skulle verkligen behöva en kram just nu.

Jag sitter också och tittar lite på boenden nu. Jag blir lite trött på när folk tycker jag är tramsig för att det är högljutt och mycket liv här. Men jag kan säga er att jag går in helhjärtat för att bara fokusera på jobb och tjäna pengar nu. Jag vill inte ha något galet fest liv, jag vill ha ett lugnt hem. Det är mitt val och jag känner själv vad som känns rätt eller inte. Det är inte helt fel här, men det känns inte som det ultimata.
Om jag inte får sova utan att någon dunsar in aspackad på morgonen eller någon spelar musik halva natten, ska jag bara acceptera detta då? Jag må vara ego men jag vill ha det bästa för mig själv. Jag vill ha lugnt, jag vill kunna sova, jag vill kunna gå till jobbet utan att fått sova enbart 3-4 timmar pga att andra inte kan visa lite respekt åt att vissa sover. Jag jobbar 9 timmar framför datorn och svarar på frågor. Det är väldigt psykiskt ansträngande såhär i början innan all information sitter i benmärgen.

Igår var en riktigt jobbig dag på jobbet för jag inte hade fått sova bra. Jag missade viktiga delar och det var bara jättestressigt. Jag vill inte ha det så och så som det verkar vara här, är det vad jag kommer få vänja mig vid i alla fall när jag börjar jobba tidigt. Jag skiter väl i om någon tycker jag är en grinig, töntig, ung tjej som inte tål lite liv och lite sömn. Jag må vara 20 i kroppen men jag känner mig fan som 30 minst. Jag är så över detta ungdomsliv. Det är inte alla som vill bli äldre men jag hade gärna skippat några år från nu, för i så mångas ögon är man "ung och vild och fri" när man är 20. Fick kommentaren "Du kan ju inte börja "slå dig ner" nu, du är ju fan 20, sånt gör man när man är typ 35". Ja, men jag kom  hit till London förra året, jag har varit ny här, olyckligt kär, förkrossat och jätteglad, jag har redan haft mina månader med fest, fest och åter fest. Jag orkar inte dra igång den karusellen ännu en gång. Jag vill bara ha det lugnt, gå ut någon gång i bland och bara låta livet rulla. Jag orkar inte att det ska handla om fest hela jävla tiden. Låt mig vara en gammalmodig 20 åring. Låt mig. Snälla.


Så, som sagt. Nu sitter jag och letar boende igen. Jag tänker inte flytta direkt, men jag måste se vad som finns. Jag tar det som det kommer. Jag vet bara att jag kommer inte bo ett halvår med denna atmosfären.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar